Love is in the air

Denna helg började som så många andra redan på fredagen. Jag och Pavel hade bestämt oss för en vuxenfylla, dvs inga skrikspyor på allmänna platser eller bråk utan motiv. Vi började våran alkoholresa över ett parti Risk med Björnen, Arne och Svana. Lite kul att ha tre polare som lätt kan kopplas utan svårigheter till djur. Det gäller ju att välja sina vänner.

Björnen tjatade som vanligt att vi skulle ta våran E-tripp någon dag. Jag som är färsking på de kemiska drogerna har liksom sagt att "Klart vi ska". Sånt som man säger bara, liksom att man ska ta en fika med killen man gick i 9:an med som man helt random springer på på stan titt som tätt. I själva verket har jag stor respekt för centralstimulanta droger.

Kvällen fortsatte i det vita vinet och budgetölens tecken. Risket (ett brädspel som går ut på att erövra världen typ, väldigt grabbigt men dock väldigt underhållande) spårade självklart ur och Björnen tiltade så fruktansvärt att han rätt som det var ställde sig upp, skrek åt oss alla att vi hade en pakt mot honom för att genast lämna lägenheten i ursinne. Arne skulle ligga med någon fet kines han hade jobbat in på Facebook och passade på att kliva spelet ungefär samtidigt som Björna spårade. Svana tackade för sig och gick hem för att ligga med sitt ex. Kvar var alltså bara Pavel och jag och vi bestämde oss för att gå ut en sväng.

Vi började på ett bohemställe som vi lovat oss att inte gå till. Självklart var det bara äckliga orakade kvinnor där och vi bestämde oss för att snart gå där ifrån. Kvällen var nästan ljummen och man anade några stjärnor på himmelen, fyllan började smyga sig på och en harmoni infann sig. Vi gick bort till Andra Långgatan för att ta några kalla på något av sunkhaken som ligger placerade där. När vi skulle gå inte mötte vi Jakethesnake i dörren (nej, inte han som skriver Magiskapa, han bor ju i Sthlm), Jake är ganska hårt nerpundad för det mesta när han går ut och har alltid med sig sitt lilla knarkskrin. Genast drog han upp en nyrullad med mjuk härlig svart afgahn. Den slog likt en sälklubbare *donk* i huvudet. Allt blev härligt bängt och rätt vad det var hade jag 81 kg kärlek över mig. Pavel hade blivit så glad, som alltid när haschet slår sig upp till hans huvud, att han i ett glädjerus hoppat upp på min rygg utan förvarning. Mina ben som klarar ca 40 kg i marklyft gav givetvis vika och jag landade med min klump till vän över mig rakt i en vattenpöl/pisspöl.

Saken med mig när jag fått det bruna lugnet är att jag sällan blir arg, även inte denna gång. Vi garvade mest och kom överens om att gå hem. Det är ca 2 km hem från där vi var och jag lovar att det tog minst två timmar. Somnade som två små barn i våra respektive sovrum och drömde om polkagrisar.

Lördagen var mer fylld med action. Jag vaknade med en djävulsk baksmälla och segt huvud vid 15.oo. Gick en sväng till Burgar Kungen och fyllde i fettdepåerna och lade mig i soffan till 21.oo. Helt plötsligt dyker Björnen upp på ett strålande humör. Risktilten hade försvunnit sedan länge och nu var han som den adhd-unge vi känner honom som.
"E diet nonn såm e sugen på lijte Mackdånalds grabbar?" frågade han på sin breda göteborgska. Jag berättade att vi just varit på BK men att jag kunde följa med som sällskap, Pavel instämde.
"Ja ni stackars ovetande jevvlar, nuu snackar jiu inte jåg om några jevvla hamburjare!"

Han slänger upp en ziplockpåse med 15 små gula McDdonalds-stämplade E och garvar.
"Skå vi köra grabbar!?"

Pavel och jag tittade på varandra och log. Klart som fan vi ska köra. Jag hoppade in i duschen och kände hur exhalteringen växte för varje vattenstråle som träffade min kropp. När jag kom ut ur badrummet med håret kammat i backslick och mina mysbyxejeans med en gammal t-shirt som jag fått av en tjej, står det tre nyupphällda Jack & Coke på vardagsrumsbordet. Pillrena ligger portionerade prydligt brevid varje glas. Tre åt oss var, vi får börja med det förklarar Björnungen, inte samtidigt men till en början av kvällen iallafall. Ingen utav oss har innan provat M-stämplade piller och ingen vet hur starka de är. Sväljer första pucken med whiskeycolan och väntar på buzzen. Det borde komma inom 40 minuter. Björna plockar fram en CD som han brännt dagen till ära och petar in den i vårat X-box som är kopplat till steroanläggningen. Bastakterna och de elektroniska ljuden pumpar ut från högtalarna och jag föreslår att vi kan sätta på något mer harmoniskt. Kanske lite Dire Straits eller The Doors, både Pavel och Björn tittar på mig och säger i kör;
"Vänta bara din lilla färsking!"

Jag tar inte illa vid mig. Dessa killar är gjutna till mig som stål och vi känner varandra som bröder. Vi snackar allmänt om vart vi ska gå ikväll. Bestämmer för att börja på en klubb som brukar köra bra housemusik och jag frågar igen om vi inte kan gå till nån skitig rockbar där det spelas vanlig musik. Jag hatar verkligen technoskit. De båda tittar på mig igen men säger ingenting. De höjer däremot ena ögonbrynet, som The Rock gör i Be Cool, och tittar på mig lätt irriterat. Jag bestämmer mig för att sluta tjata om musikval något mer ikväll utan att helt kravlöst följa mina bröders fotsteg.

Det har gått ca en halvtimma och Pavel börjar snacka något om att han känner av ecstasyn i fötterna. Jag fattar verkligen inte vad han menar. Börjar tro att han snackar skit. Björna går in till köket och hämtar lite mer is och blandar oss en wirrecola till. Musiken som han tidigare satte på börjar kännas jävligt skön. jag ställer mig upp från soffan och spontandansar lite. Säger till honom att det här är inte skitmusik trots allt. Han och Pavel ler lite, jag fattar inte riktigt varför utan jag mår bara så jävla bra. Börjar snacka oavbrutet om att det är jävligt få förunnat att ha så här goda vänner. Dansar fortfarande, har grym taktkänsla och samtidigt som jag dansar slår jag baktakter på mitt bröst med mina händer. Baktakter som jag vanligtvis inte skulle kunnat komma på sitter nu helt jävla klockrent och jag tror faktiskt att Pavel och Björna är lite imponerade. Det uppmanas att det är dags att gå och jag är jävligt peppad på att komma ut och träffa folk.

När vi står i hallen och tar på oss ytterkläderna känner jag ett behov att förklara min kärlek för mina vänner. Dessa två är vanligtvis ganska sparsamma med sina känslor så jag blir mäkta förvånad när jag får brödratal som skulle få varenda jävel på ett bröllopp att börja lipa. Vi kramar om varandra, först två och två för att avsluta i en stor gruppkram.

Kommer fram till första klubben. Jag som vanligtvis gillar att prata med folk som jag träffar ute är on fire, het som en pistol, får brudarna att skratta och killarna att high fiva. Klubben är nästan tom på folk så vi bestämmer oss för att gå upp till Björnas bror som bor precis intill. Han visar oss hans lägenhet, som tur är är inte han bror hemma, jag tittar mig nämligen i spegeln och ser att mina pupiller är ungefär lika stora som själva ögat. Vi pratar lite brudar och kärlek och dricker lite vatten och går tillbaka till klubben. Det är nu ca 100 meter kö och vi känner oss som kungar när vi glider förbi kön. Det har fyllts på med folk inne på stället och jag får direkt kontakt med en blond tjej på dansgolvet. Jag säger ingenting till henne men hon smyger sig närmare mig och dansar tätt intill. De spelar soul och funk, jag blir kär. Viskar något i hennes öra, kommer inte ihåg vad det var men något med att hon var vacker. Björna kom fram och förklarade att vi inte kunde stanna här. Musiken var fel. Jag hade just blivit kär för första gången på 3 år men jag litade på min vän och följde med honom för att hämta Pavel. Sänker andra pucken.

Vi gick vidare till samma bohemställe som fredagen, men skillnaden ikväll är att det är house som dunkar ur högtalarna. det är skönt, musiken går rakt in i bröstet, jag dansar som en kung, alla ser mig, jag lever. 2 timmar går och stället stänger. Björna som fungerar som någon sorts guide denna kväll tipsar om en svartklubb någon mil utanför stan. Jag ringer taxi och på vägen dit poppar vi piller nummer tre. Peaken är otrolig. Stället är glesbefolkat men det gör inget. Alla går på piller, alla är vänner, alla är vackra, alla är precis så underbara som man vill att världen ska vara. BPM:en ligger på straxt under en miljon och alla älskar det. Cleo, Sandra, Sara, Andreas, Marcus och alla andra som var där blir genast vänner. Vi dansar hela kvällen tillsammans och umgås på ett sätt som bara eade människor kan. Ni som tagit ecstasy vet vad jag pratar om alla ni andra får helt enkelt springa till eran godisaffär och inhandla ett gäng gula McDonalds.

Love - Slippery Salamander